Jag var inte nervös, hade väl på fötterna (bildligt talat) och virrade inte bort mig i handlingen utan fann en tankens klarhet någon jävla stans och genomförde detta 1,5 timme långa pitchmöte med en glans värdig Häxans gamla putsmedel.
Jag gick på moln resten av dagen, filade på guldbaggetalet och tänkte på hur roligt det ska bli att spela in film med alla strålande skådisar jag tänkt mig i rollerna.
Sedan kom jag på att hon ju faktiskt inte ens läst manuset än. Hon ska höra av sig inom tre veckor. Vi får se om mina naglar räcker.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar